Lokalletande

OK, Hjälp mig här nu! Jag letar lokal för min reklambyråverksamhet. 70-100 m2 som inte får kosta mer än 17-20.000 per månad. Det behöver inte vara tokschtek, men inte heller en lada i Hemfosa. Jag ska dela den med lite andra kreatörer så det ska kännas lite arty gärna! Kom igen nu!

Home bound

Dax att lämna London; med en resväska fylld med kokböcker, Apple-giveaways och lite nya kläder.

Syns snart!

Svininfluensa.

[stulet från ett mail jag fick av Kickan.]

Mitt online-liv är inte likt ditt liv. [Det är ett lik-liv?]

OK. Det där var en märklig rubrik som skulle referera en aning till Robban Brobergs låt om likbil. Vet inte varför men nu är den skriven. Helt utan koppling till något. Bara dumt. Som hela den här bloggen.

Jag spenderar rätt stora delar av mitt liv uppkopplad. Det är inte många timmar om dagen jag inte är online på facebook eller iChat. Det är nästan det enda stället jag umgås med mina vänner på. Hur illa är inte det? Men hellre där än ingenstans.

Som nu. Ensam och övergiven på ett hotelrum i London. Sitter och jobbar. (jobbar och jobbar, jag väntar på att en annons jag gjort ska få godkänt). Upp på fejan, upp på iChat och vips! Helt plötsligt är jag inte ensam längre utan har en massa vänner som jag direkt får veta massor om. Eller vad sägs om detta:

• Karl Viktor Byhr är mör
• Daniel Lundkvist What
• Matte Viet-Naam Lindstrom Kl 11.00 så gästar jag Eye-N-I på SR Metropol och spelar upp lite nya grejer + en classic!
• Malin Karlsson funderar på om jag ska duscha nu, eller sen eller inte alls...
• Niclas Krigsman En super dag tar fart. Upp och nicka sockerdricka God morgon soldater
• Mia Wallin Föreläsning, jobb och träning.

Sånna här saker hade man aldrig fått reda på annars! Nu är jag med i matchen liksom!

Fantastiskt.

Ja, jag ska tjata lite till om Gordon Ramsay.

Jag fick en bok också! Signerad och allt. Glad som ett barnkalas!



Jag kan även meddela att köket på Maze är rent. Extremt rent. Jag såg inte ett enda spill någonstans. Så ser inte mitt kök ut. Jag har å andra sidan inte sex personer på fiskstationen, sex till på köttstationen och två head chefs som godkänner allt innan det serveras.

The f Word

Har jag sagt att jag har en idol? Ok. Jag har faktiskt några stycken.
Men en av dem är mr Gordon Ramsay. Öjje, iTunes-chefen, såg just
till att jag fick träffa honom. OCH komma in i köket.

Overkligt!

Statusuppdatering 2

1 av 7 rätter avklarade.

Statusuppdatering

Grymma drinkar på Maze. Just nu någon med massa ingerfära. Flytande
kärlek. På bild: Jonas och Öjje. Fast i omvänd ordning.

inget hakkasan

...det får bli Gordon Ramsays Maze istället.

P.S: Jag älskar matupplevelser. Punkt. Ut.Rop.s.Tecken.

Den värsta av synder

är att ta av minibaren. Det har man fått lära sig under hela sitt liv. Men nu är jag en stor pojke som får göra vad jag vill. Jag ska gå loss!

Sen.

Nu ska jag ner till hotelbaren och ha "möte" med Apple-gänget. Sedan blir det mat. Kan man hoppas på Hakkasan?

Varför köper tanter alltid tantperfymer?

Är inte det en bra fråga. Det tillsammans med lite svininfluensa.
Eller vad man nu andas in när man sitter i en liten flygplanskropp.

Strax tillbaka!

Gräset är aldrig grönare

...än vad det är på min tomt. Min gräsmatta är fasiken i gott skick!

Det är något speciellt med en nyklippt gräsmatta. Det liksom rycker i benen och man vill springa runt på den och skutta. Min tomt har även en rätt hög häck som skyddar mot insyn. Det är bra. Skuttande bör ske privat och obeskådat av grannar.

Teknikmässan i Hanover?

Nej. Men flest prylar när han dör vinner. Så här vackert blir det när kamrater med gemensamt intresse samlas hemma hos mig.

P.S: Till tjuven som gjorde inbrott i studion och antagligen faktiskt läser detta; datorerna finns inte längre kvar hemma.

Söndagkväll

Nu har vi sett District 9. Riktigt bra, riktigt Peter Jackson old school.

Så nu är det söndag. Jag får aldrig söndagsångest (eller måndagsångest kanske det heter). Antingen för att alla dagar måndagar för mig eller så är det för att de är fredagar. Jag tycker nog att de är det sistnämnda. Jag är glad att ha ett jobb jag gillar. Den lyxen har inte alla. Ett av projekten i veckan blir att leta leads till en person som INTE gillar sitt jobb. Vem vet, någon av er som läser detta kanske får ett litet samtal från mig.

Satt och funderade lite under bion på en hel del saker som hänt och vilka märkliga svängar livet tar. Livet är en ask med choklad. Rätt många romrussin dock. Det bästa med mitt liv är att det är just det; MITT liv. Ingen annans. MITT. Ett liv där jag är kapten. Ett liv där jag är den som bestämmer vad jag ska göra och inte göra. Säga och inte säga. Ett liv jag försöker leva efter absolut bästa förmåga för att när den dagen kommer checka ut rak ryggen och förhoppningsvis med en hel del fantastiska erfarenheter rikare. Ett privatiserat liv. Inte styrt av någon annan som ska veta bäst. Så nu vet ni det. Ännu en dos med ointressant information från er favorittidsslösare.

D

Bio

Ohh.. District 9 ikväll. Längtar. Peter Jackson + rymdgubbar + Sydafrika = stor chans till bra film.

Snart kommer lillebror hit till studion för en liten fotosession. Det blir mycket stringkalsong och leopardmönstrat känner jag. Det kommer bli bra. Återkommer med resultatet. Kanske.

Nya Regina Spektor

...är bra. Kattens potatis tillochmen.

Men det är faktiskt fredag.

...Och man kan inte avsluta fredagens bloggande med ett deppinlägg! Fredag är partaj. Party. Fecke. Hallaballo. Fyra bugg och en coca-cola. Spela freestyle med fräck musik.

Och jag e het. Som smet.
Jag e cool. Som en swimmingpool.

On that note, I bid you farewell. CU in the C2H5OH-mist.

Hur mycket skit kan man ta?

Hur mycket skit kan man behöva ta? Finns det ett mått? Någon form av riktlinje liksom. När har man fått så mycket bajs i ansiktet att det är ok att ta upp fighten och ge tillbaka? Mot samhället och mot individer. Mot idioter och mot onda. Är det värt det? Jag ser mig inte som en person som samlat på sig särskilt mycket dålig karma. Å andra sidan är jag radikal ateist så jag inser att karma är schmarma. Men frågan kvarstår.

Ska jag?

-Where are you going?
-I'm going home.

Audi Center Smista. Vorsprung durch technik

Då var det gjort! Audi Stockholms nya bilhall är invigd! Ett av våra större gigg. Det gick bra. Det gick faktiskt oerhört bra. Snyggt och prydligt, noggrant och med tysk precision. Sveriges första "Audi-terminal". Skandinaviens modernaste bilhall. Är du det minsta bilintresserad bör du åka dit i helgen. Det är en BRA bilhall. Och det är väldigt fina bilar.

The next generation [eller 42" fylld med barnprylar]

Jag lovade bilder på monstret Nelly. Here they come!



OK, hon ser inte alltid så där märklig ut. Titta bara!


På tal om miffon (eller.. ja... inte på tal om men men)... Här är ett... Plus Nelly...


För att inte vara orättvis så tag jag med en bild på mamsen också. Givetvis drickandes vin (något hon faktiskt gör jämt. Under graviditeten vet jag att hon beställde ett helrör på Laroy varje torsdag men det är en annan historia).

Sleep when you're dead

Likt en kameleont passar han in i semestermiljön. Smälter in. Frotterar sig med latmaskar, slapptaskar och annat semestrande pack. Smilande. Skålande. Tyst smyger han ner i solstolar. Smidigt glider han runt på bryggor. Men han lurar ingen.

Denna bild togs av David när jag var ute å hälsade på honom, Pernilla och Nelly i Sandhamn. Just det! Har nog bilder på det lilla monstret, kanske borde lägga upp här. Ska fråga dem om jag får....

Cloud City hade ingen pølse

Flygplatser är kanske det tråkigaste som finns. Som Douglas Adams en gång skrev; It is no coincidence that in no known language does the phrase 'As pretty as an Airport' appear. Förutom den obligatoriska rektoskopi-undersökningen man får av den misstänkt manligt kvinnliga gränsvakten så är det en plats av väntan, ett jäklarns massa uppvisande av boardingpass, tragiskt misslyckade försök av flygbolag att anpassa sig till det nya IT-samhället samt en ofrivillig strip tease när man hasar omkring utan bälte genom röntgenvalv. Full Monty, I don't think so!

Men det finns ställen där flygplatser inte är så vidriga. I alla fall om man ser till namnet. Ta danskans lufthavne. Lufthamn. Jämför orden flygplats och lufthamn. Det senare andas frihet. Magi. Äventyr. Det ger en vision av Stjärnornas Krigs flygande stad Cloud City där Lando Calrissian styrde praktfull mustasch.

Så kudos till er öldrickande, korvätande, gröttalande danskar. Ni är redan världens gladaste folk i alla undersökningar. Kanske tack vare att ni aldrig behövt åka till en flygplats när ni ska ut på magiska äventyr i friheten.

Red eye express

Det finns EN fördel med att gå upp 04.00; trafiken. Eller brist på den rättare sagt.

Det är stunder som den här... [eller "DK istället för ljudligt ljuvligt"]

Min kära Bo Kaspers Orkester (japp, MIN. Jag har levt med dem så länge att de är mina nu. Ingen annans! Ni andra kan få låna dem av mig då och då men se till att lämna tillbaka, i samma skick som när ni tog dem) spelar på Mosebacke i morgon och jag kan inte vara där. Uppdrag på uppdrag håller mig borta från upplevelser. Med snöglopp piskandes i ansiktet av en elak motvind går jag upp för den branta och hala uppförsbacken av motgångar. Försök trycka ner mig ! Kom då! Försök! Det är inget annat än ett förbannat gympass. Träningen gör mig stark. Tålig. Motståndskraftig. Resistent!

foto: jag

One post a day keeps the doctor away.

OK. Jag ska försöka skriva ett inlägg om dagen. Nästan lovat till och med. Som ni förstår så kommer detta innebära ett, om möjligt, ännu sämre innehåll i den här redan så spännande bloggen.

Ohhh! Vad ska jag skriva härnäst? Blir det ett kåseri? Ett recept? Ett påhopp? Blir det en vomering med touch av galla? Blir det hets mot folkdräkt?

Vet ni vad det sjukaste är? Det är löjligt många som läser det här dravlet. Och vet ni vad. Det ger mig nästan prestationsångest. Den har man ju inte haft tillräckligt av.

OK. detta var ett inlägg. Fatta vad spännande det kan bli i morgon!


Tjooo AbooO!

D