Punkt.
2009 blir ett år att minnas. Turbulent. Ett år som gett mig träningsvärk i både kropp och själ. Sommaren är nästan slut. Kanske helt om det inte blir lite värme snart. Facebook fylls av bilder på vänner som återvänder från soliga semestrar, varma weekends och perfekta paradis. Själv har jag inte haft något av det. Jag har haft separation, inbrott, tappade telefoner, insparkade bildörrar, elaka försäkringsbolag. Skapat ledsamhet och ångest. Både min egen och andras.
To every cloud there is a silver lining. Faktiskt. Tack vare vänner, nära och kära. Tack vare roliga projekt. Tack vare. Tack.
2009 blir det året STIM kommer försörja mig. Lillebror har nämligen varit dum nog att låta mig sjunga in en vers i ett av spåren i hans projekt Henry. Ett litet nytt soloprojekt med oanad potential, dock ej tack vare min insats utan tack vare min briljanta bror med familj. ja, briljant. I ordets absolut mest rätta bemärkelse. En bror med enorm talang. En bror att vara stolt över. Fast stolt hade jag varit även om han inte gjort musik. Såklart.
The sun will be shining tomorrow.
foto: carro hjerpe
