fredag, november 20, 2009

Finns det hjärterum, finns det smärterum [eller "on the road to hjärtmuskelinflamation"]



Det finns inget värre än att känna sig ur form. Efter att ha varit sjukt (fast ändå inte sådär riktigt) i flera veckor har mitt tränande gått sådär. Men igår bestämde jag mig för att skita i halsont och konstiga åkommor. Det fick bli ett löppass på gymmet. Skulle bli en mil men efter tre kilometer såg jag dubbelt och ville svimma. Fick bli promenad ett tag istället. Hmm. Då kommer instruktör Lena förbi med lita gamla kamrater till mig och hetsar mig att gå på hennes spinningpass som just ska till att börja. Är man inte för gammal för att gå på grupptryck när man är 34? Tydligen inte. Två minuter senare satt jag på cykeln, utan cykelskor eller (ja ni kommer garva åt mig) mina cykelbyxor med sådan där blöja för röven. En timme senare var min kropp inte i särskilt bra skick. Idag haltar jag och kan knappt sitta. Och Micke, sorry om det luktade spya på toan efter passet... Skyll på Lena.

Resten av kvällen spenderades framför Wii. Ett spel som faktiskt kan åsamka träningsverk! Eller så är jag bara grovt otränad. Skönt att Emelie också har träningsverk! Och hon e FIT!...