Fina lilla Krumelur, jag vill aldrig bliva stur...

Tiden går fort. Nästan för fort. Speciellt när man har roligt. Men med lite tur kanske man kan roffa åt sig några fler jordsnurr här innan man kastar in hatten. Ja, jag är barnslig. Jag tycker att bajsskämt är något av det roligaste man kan ha med kläderna på. Det är bra för mitt t-syndrom tror jag. Säg "rövsmör" så garvar jag mig till tårar. Säg "discofi**a" så ligger jag ner och kvider. Nu har egentligen inte dessa två ord en direkt koppling till bajs men ändå. Och det är även så att denna sista del i detta stycke helt saknar relevans till det jag faktiskt skulle berätta om. För att:

Jag fick just en inbjudan fotostudion Gabriel Ugglas tioårsjubileum. Tio år! 2000 startade Gabriel tillsammans med mig och Ludde Stockholms skönaste fotostudio. Speciellt minns jag att vi hade ett fantastiskt arbetsflöde bestående av ett gäng sköna iMacs i regnbågens alla färger (japp, minns ni dem?) där varje liten färgglad maskin hade sin bestämda uppgift. Idag har de växt och jag såg nu på hemsidan att de är tolv pers.

Jag hoppas på ett nostalgiskt jubileum!

Bjuckar på en bild från back in the days:

När jag ändå är i farten

Passa på att pre-order denna platta med Angus & Julia Stone. Som balsamvinäger för själen.

Det gör du här.

Mr P levererar igen

Ny singel ute, feat. Magnus Carlsson. Perfekt kombo. Kommer gå hårt i Q5:ans sound system! Jag kan se våren framför mig. "Gör min dag" på högsta och armen vilandes på fönsterkarmen och pilotglajor på. Tills dess att solen värmer upp oss tycker jag ni ska shoppa hem singeln (och B-sidan "Soulsista"), den kommer garanterat hetta upp ert kalla blodomlopp!

Här finns den: iTunes

In it for the kill. [eller "Early adopter gets the worm"]

Kommer inte glömma den där förfesten då min kamrat musikproducenten spelade en låt för mig. "Lyssna! Detta är fan det bästa på riktigt länge. Fatta vad trist att inga andra kommer inse det." Jag var såld. "In it for the Kill" var fasiken kattens potatis. Satans vad bra det var. Det känns som att det var för evigheter sedan och det verkade som att min kamrat hade rätt. Men så hände något i höstas. P3 började spela La Roux. Nu kan nog de flesta nynna till Bulletproof.

Igår spelade de på Berns. Förutom lite väl svettluktande individer var spelningen kalajsers! En väldigt kreddig publik får jag säga. Mediabaren kunde inte gjort det bättre. Elly älskar sin musik och vi älskar henne. Elektropop pumpar i mitt blod.