Livet gav mig just lite andrum. Fantastiskt. Med laddade batterier kan jag klara av allt. Jag har ett schyst järnrör och en hel värld att förvåna. Livet är för kort för att stå vid sidan av och titta på. Ge mig utmaningar. Ge mig upplevelser. Jag är redo. Ögonen må se trötta ut men insidan bubblar och sjuder av liv och lycka. Smörpoeten har vaknat. Cheezy, jag vet. Men genuint. Äkta.
Snart är julen här. En tid jag brukade avsky som pesten. Nu längtar jag efter julbordet på Utö. Längtar efter att sätta upp lite lampor i trädet utanför. Längtar att se huset bli en gnutta juligare. Har redan en stylish tomte i grått complements of mamma och pappa. Har bakat första (av många) batchen lussebullar.
Så. Mörker och regn. Kyla och fukt. Bring it on. Jag står emot som en obelisk med dunjacka. Lycka värmer. Speciellt när man delar den. Och det tror jag att jag gör. Lucky me.
foto: Andreas Carlfors.
