VISSA DAGAR ÄR BÄTTRE ÄN ANDRA

Mitt jobb tar mig ibland iväg på massa roliga äventyr. Extra roligt tycker jag det är med helikopterflygning, vin, mat, sol och värme. Så varför inte kombinera alltihop?

Ett gäng dagar i Chianti, Toscana, var precis vad doktorn ordinerade. Synd bara att livet inte pausades här hemma. En hel del saker på mitt skrivbord ska klaras av och en hel del skit ska rensas bort. Hårda dagar framöver. Men det kan jag ta, för även om det inte syns på bilderna så är jag starkare än någonsin! Upp till kamp! Alla ska med!

P.S. Italienska piloter kan lätt mäta sig med Aram när det gäller aerobatiska galenskaper. Madonna mio! Å det där med säkerhet är inte deras grej. I like.

MER IRRELEVANT FLYGBLOGGNING

Mouliboys! Fixa in lite inbyggda öronproppar också så är den fulländad.

"Lewis Ziphood" med integrerad nattmask och ficka stor nog för pass. Flightmode à la mode. Globetrotterns bäste vän näst efter kissekåsan och vuxenblöjan. Köp på www.mouli.se

TILLÄGG

OK, tillägg till ett tidigare inlägg om vidriga barn på flyget. Det fanns undandtag. Denna lilla krabat till exempel. När den inte satt å garvade åt mig sov den sött.

I ATE HIS LIVER WITH SOME FAVA BEANS AND A NICE CHIANTI

Första kvällen i Chianti, Toscana. Letar bra locations efter att ha tryckt i oss lite fantastisk primo pasta och secondo salsiccia.

Vart jag än vänder mig är vyerna fantastiska. En apa kan göra mitt jobb. Som vanligt.

För er som kommer från Facebook: muahaha!

FLER REFLEKTIONER FRÅN HIMMELEN

Piloten övar start i backe tror jag.

Åksjuketabletter, någon?

REFLEKTIONER FRÅN EN FLYGMASKIN

Det är söndag. Jag sitter på morgonflighten till Wien med slutdestination Florence. Det är tidigt. Jag har sovit dåligt. 20 000 meter över marken brukar vara rofyllt. Det är bara jag och molnen.

...Och vad som känns som tvåtusen skrikande ungar. Inte nöjd.

Visst är det trycksatt i lastrummet? Då borde man kunna checka in snorungarna på Arlanda. Fine, de kan få gå som ömtåligt gods, men där tar daltandet slut.

Stolen skakar av det lilla äcklets sparkande bakom mig.

Min assistent fäller försiktigt ner sin stolsrygg en aning.

- Ursäkta! Jag har småbarn här, kan du fälla upp din stol!

Pappan i sätet bakom kommenderar drygt.

- Ursäkta, kan du och ditt vidriga kissluktande barn kliva av? Hoppar ni nu tror jag att ni landar mitt i McDonalds bollhav i Köln.

Givetvis säger jag inte detta. Men tänker.

Stolen rister till med 3,5 på richterskalan när den misslyckade aborten dunkar sin enorma vattenflaska i nackstödet.

Är det fel att berömma Fritzl för väl genomförd barnavård?

Sa jag att jag sov dåligt inatt?

1/250 SEKUND ÄR ALLT SOM BEHÖVS

Mer än så krävs inte för att konservera ett minne. Är det inte rätt fantastiskt? På en hundradels sekund sparas känslor, tankar, funderingar och en himla massa annat för all framtid. Eller fram till en hårddiskkrasch iaf.

De senaste dagarna har det fotats mer än någonsin. Allt från massa roliga jobb till massa roliga sociala engagemang. Life in Technicolor. Svart på vitt.

Foto: Björn Ekerheim

MED DIESEL I BLODOMLOPPET FÅR MAN LEVA MED ATT AVKOMMAN HAR BOKSTAVS-KOMBINATIONER

Det här är min pappa Arne. Pappa Arne gillar att köra Bob Cat och får självaste MacGyver att framstå som en drogad Håkan Juholt. Pappa Arne har 50% diesel och 50% glasfiberdamm i blodomloppet. Något som jag misstänker kan ha sina biverkningar på avkomman.

Mamma Berit är mer svårfångad på bild. Eller inte så mycket det att hon är svårfångad som att hon är svår att ta bild på. Sist hade hon hela skallen full med sånna där hårrullar. Och en sån bild på min mor vågar jag inte lägga upp. Men många* säger att hon liknar Lill-Babs. (eller om det var Alice Babs... Eller Alice Timander). Så jag lägger upp en bild på Lill-Babs i väntan på en vettigare bild på henne.

*Många = några röster i mitt huvud.

P.S. Jag fick slänga in ett bindestreck i rubriken för att det skulle radbryta snyggare. Tro inte att det är mitt sätt att semisärskriva.

MED TJÄRA I STJÄRTEN KAN MAN FLÅ HELA VÄRLDEN MED HÄPNAD

Hur såg er arbetsdag ut idag? Min spenderades på en hundra år gammal clipper plåtandes bl.a Plura, Micke Nyqvist och Dhani. En otippad mix med ett oöverträffat resultat. Mer om det senare. Solen stekte på vårt team. Vissa bröder kommer somna med en svidande nacke i kväll. Inga namn.

Det var som ni säkert förstår en fantastisk dag, endast grusad av att jag lyckats få nåttjära i hela röfven. Eller på byxorna alltså. I rövpartiet. Ändalykten om ni så vill. Eller aktern. Ett annat spännande fakta om mig är att jag konstant har ont i ryggen. Jag har mina aningar om varför men jag är inte säker. Hur var det nu med ergonomiska arbetsställningar? Hmm. Nu vet jag vart jag fick tjäran i röven från.

Foto: Jartman

LÅNGHELG DEL 2

Resten av långhelgen spenderades bl.a med ett besök av the Köhlers, Emma och Alicia. Det blev en jäkla massa grilla och en del vin. Behöver jag nämna att det var glatt som ett barnkalas? Fest hela dagen. Kvällen visualiseras med en bild på Tommy (Köhler):

Sveriges nationaldag firades med ett celebert besök av Emelies mamma Annica och lillebror Alex. Och hund. Jag fick presenter! Heja mig. Eller heja Annica.

Kvällen visualiseras med en bild på ett fat med grillat.

LÅNGHELG DEL 1

Långhelg. Tänkte skicka upp några pics (från nya kameran). Vi börjar med en bild från partyt hos Daniel och Mia. Mia har nämligen tagit sin examen! Lärarkåren har fått ett starkt tillskott!

Vill ni se lite fler bilder så har jag lagt dem här

DAGENS OUTFIT

På allmän begäran kommer här dagens outfitbild.

Sparkdräkt: Blaklader

Huvudbonad (tillika dammskydd): Mammas gamla träningsbrallor, estetiskt ihopknutna ben.

Accessoar: glasfiberdamm.

THE SWEETEST FIX

Nu pirrar det sådär trevligt i kroppen. Habegäret är stillat för ett ögonblick. Den är äntligen i min hand.

Klick!

DET ÄR VÄL BARA...

- Du kan väl bara komma förbi å ta bilden. Det går snabbt.

- Nä.

NARCISSISTENS HANDBOK

För er som undrat över vad jag irriterat mig en gnutta över i de senaste inläggen här och på FB så kan jag ge er alla en liten guide till den bevisligen odödliga trenden "Profilbildsmodell för en dag", eller som den också kallas "The Kissie Effect".

Att alla dagens kameror har optiken åt fel håll har vi redan konstaterat. Folk går och köper finfina systemkameror för en satans massa skattade slantar men använder dem enbart till att fota sig själva i spegeln.

Mobiltelefontillverkare lockar med megapixel hit och megapixel dit. Men användarna vill bara ha den där lilla kassa minikameran som sitter vänd åt samma håll som displayen. Dvs, riktad mot det lilla aset som håller i telefonen.

Så! Eftersom detta är en odödlig trend så tänkte jag bjuda er på en liten resa i hur dessa fotograferande ickefotograferande personer gör:

Börja med att ta en bild på er, helst med mobilen. Kvalitet är inte det minsta intressant när det kommer till profilbildsfotograferande. Ta förslagsvis bilden på ett ställe där ingen ser er (varningsklocka nr 1, mer om det senare*)

Skåda ett mästerverk:

Notera den utsträckta armen i vänstra hörnet. Ett tydligt signum på att här fotas det självporträtt. Eller att personen är smygnazist. Eller bägge.

Notera även den plutande munnen, de förföriska ögonen, den uppbystade hållningen.

Rannsaka bilden och leta efter alla fel som du besitter kroppsligen. Det kan vara hudton, fetma, gula tänder, platta lökar m.m.m.m.m.m.

Skåda ett mästerverk, under utveckling:

Korrigera på bästa sätt. Har du sett ett halvt avsnitt av Top Model - Best in show så räcker det för att ta till alla små verktyg och filter du kan hitta i Photoshop. Var inte rädd att ta i. Man kan inte retuscha för mycket (eller komprimera en JPG för hårt, men det är en annan story. [tillägnad fröken Jeczmyk]).

Det finns filmer på Youtube om allt, var inte orolig. Gasa på bara! Fixa ögonvitan du trodde du hade innan du spenderade varannan kväll på krogen, shejpa till kroppen du trodde du hade (innan du spenderade varannan kväll på krogen), fläska på pattarna så där som dina idoler och inspirationskällor har (Snooki, Kissie m.fl.). Gör helt enkelt allt det där du så innerligt önskade att andra såg i dig; ditt egentliga vackra yttre.

Och voila!

En profilbild är född. Vart är de digitala aborterna när man mest behöver dem? Här finns inget bäst-före-datum. Ta fram galgen och var din egen handyman i Photoshops infekterade underliv.

Nog!

Vet hut, Narcissus!

*Olséns gyllene regel: Om du tycker att det är genant att låta en kompis ta en bild på dig, och du istället går undan och gör det själv, är det antagligen inte meningen att bilden ska existera.

(Så vidare du inte gör det av gynekologiska själ och vill underlätta läkarens jobb med att diagnostisera din analklåda per mailkorrespondens.)

MED VÄNNER SOM NATURKOMPANIET BEHÖVER MAN INGA FIENDER

För många år sedan ställde jag upp på några få modelluppdrag åt bl.a. Fjällräven. En bild i synnerhet har jagat mig år efter år. Den har nämligen använts flitigt av både Fjällräven och Naturkompaniet. Den går under det fina porrfilmsinspirerande namnet CumFace på Naturkompaniets marknadsavdelning.

För två år sedan gjorde jag ett fotojobb åt Anders Blomster (marknadschef på Naturkompaniet) där det enda arvodet var att bilden på mig skulle för alltid försvinna.

Det visade sig att jag borde ha tagit skriftligt på det; några månader senare dök bilden upp... som enorm vepa på en outlet!

I går hade vi ännu ett möte om kommande jobb. Vi gled in på ämnet och det verkade som att de faktiskt slarvat bort bilden. Lycka!!!

I morse kom jag till jobbet. På ytterdörren satt en utskrift upptejpad. Hur länge den suttit där vet jag inte. Allt jag vet är att it's on like Donkey Kong!

EDIT: Bilden har tydligen suttit uppe sedan dagen innan. Helvete.

(bilden är blurrad av mig för att inte väcka anstöt hos känsliga läsare)

PLASTIKKIRURG OLSÉN

Jag har ju som sagt börjat mecka båt igen. Det var ett par år sedan men jag litar på att båtbyggarskillsen rinner i blodet.

Igår skulle det plastas lite. Då såg lillebror till att jag hade allt jag behövde. Han satte ihop ett litet paket med plast, aceton, härdare, glasfiber, handskar, en liten bit torkpapper, röra-om-pinnar, spackel, blandburkar m.m. De två förstnämnda i tjusiga Bacardiflaskor. Spriten verkar han ha druckit upp.

UNDER YTAN

Är det bara jag eller blir världen mer och mer utseendefixerad för varje hundradel som passerar? Folk lägger ner mer tid på sin yta än vad de gör på att andas. Det poseras framför kamera med plutande munnar, det injeceras både det ena och det andra i läppar å rövar, det retuscheras till en nivå som skulle fått Picasso att tappa hakan.

Morgondagens kameror behöver inte skarpare optiker eller större bildfiler. De behöver en liten pinne så alla narcissister kan plåta sig själva utan att få sträckning i armen. De behöver ha optiken vänd bakåt mot fotografen. De behöver ha en röda ögon-mindre fet-vitare leende-större pattar-brunare hudfunktion. DET är vad framtidens kunder kommer eftertrakta.

Ytliga personer är tråkigare än Schlagerfestivaler och sportsändningar på radio. Jag har som tur är sållat en aning bland dem men det poppar upp nya där man minst anar det. Missförstå mig inte, det är jättekul att se bilder på kamrater. Jag har inget emot att man har bilder på sig själv på t.ex Facebook. Det är det faktum att vissa inte plåtar NÅGOT annat än sig själva som irriterar. De har aldrig vänt blicken utåt och tagit del av en stundtals rätt fantastisk värld. Fylld av objekt med en oöverträffad skönhet. Fylld av objekt med skavanker.

I dare you, narcissistiska mo-fo's! Blogga/fejsbooka en vecka utan att fota er själva en enda gång. Njut av omgivningen. Njut av att inte bry er hur andra uppfattar ert yttre för ett ögonblick. Utveckla ert inre. Jag lovar att ni kommer växa med uppgiften.

P.S. Inlägget skrivs inte för att försvara mitt fula yttre, eller mitt kanske ännu fulare inre.

BÅTSMAN

Jag har blivit med båt igen. Det kommer krävas en hel del jobb men det kan det vara värt. Båten är en härlig Bertram 25 med flybridge från 1963. Retro så det ryker. Så om ni tyckte att jag hade för mycket ledig tid så är den saken löst. När den är klar kommer den i princip se ut som båten nedan (fast vit. Hmm.... fast mörkblå ÄR snyggt. Alla dessa val!). Vad tycker ni? Rätt så mysig liten skuta va?

idag är den vit med röd vattenlinje. Men den här färgen är ju också snygg...

Eller kanske ljusgrå?

POOLSIDE

Jag har badat. Det har inte Emelie. Daniel-Emelie 1-0.
20 fräscha celsius i vattnet idag.

RUNNING UP THAT HILL

Jag försöker lära mig en ny löpteknik som ska minska slitaget drastiskt (har lyckats dra på mig ett löparknä) och så småningom förbättra tiderna.

Resultatet är att jag fått en träningsverk i vaderna som är det värsta jag varit med om i hela mitt liv. På riktigt. (eller påri'ktigt som min gamla ass Daniel säger... Skumma västeråsare)

Jag kan inte röra mig! Det gör så satans ont. Tyvärr så vet vi alla vad det enda botemedlet är. Så nu ska jag dra och spinna lite. Ångest.

ÄNNU EN MUST HAVE I KÖKET

Idag fick jag och Christer varsin present av Niklas, eller "kunden" som han även kallas. (vill bara tillägag att vi faktiskt HAR fler än en kund. Vi har två. Kanske tre.)

Gåvan var en oumbärlig Bear Paw, ett slags knogjärn som man greppar kött med. Så likt Wolverine i X-men tänker jag gå loss bland karrér och höns.

Stort tack, Niklas!

KORRSVÄNG

Innan man går ut för att demonstrera om att man tillhör Sveriges framtid kanske man borde ta en extra titt på copyarbetet. ("eran" skrivs såklart "er")

Jag hoppas att deras klassföreståndare och tillika svensklärare är nöjd med sitt arbete. Var det hon som ville ha 10.000 mer i månaden?

NERKOKAD FAKTA

Dagarna passerar förbi snabbare än schlagerdeltagare glöms bort. Snöskottning har ersatts av gräsklippning, som för visso är tusen gånger roligare. Kyla har ersatts av "värme", som är tusen gånger tusen gånger roligare.

Reklambyrålivet frodas. Shiny Happy People har fått en massa nya roliga kunder. Kom och köp konserverad gröt! Heja. Nya skojiga samarbeten och nytt folk på väg in. Behov av nya lokaler snart kanske? "NYTT" är ledordet för våren. 200% är det nya slappa.

I veckan har jag och Empan fått avnjuta den tredje deltävlingen i vårt matmästerskap 19:00 hos mig. Denna gång hemma hos Patrik och Åsa som serverade sparrissoppa, lammstek och rabarberpannacotta (om jag minns rätt). Såklart oerhört skickligt genomfört. Bilder kommer inom kort. Nu är det bara Ove och Emmas tur kvar innan vinnarna koras. Deras insats om ett par veckor kommer bedömas av tre par som fått ta del av fantastisk mat. Prestationsångesten kommer nog krypa på dem likt en katolsk präst i McDonalds bollhav.